Linnéa

Har tänkt så mycket detta lovet. Jag HATAR att tänka utan att kunna snacka av mig. Vissa stunder var jag typ deprimerad, för hjärnan bara gick och gick, och jag fick inte ur mig nått.

Vad vill jag med mitt liv? Hur kan jag veta att det jag tycker känns så himla rätt känns rätt om ett år? Eller om en vecka?

Jag känner mig inte hel, jag känner mig så trasig. Man har ju endå en "bild" av hur ens liv kommer se ut när man går på gymnasiet, är 18 osv. men den bilden jag hade stämmer inte alls. Inte någon stanns. Man försöker ju göra det bästa av situationen, och det funkar väl, men ändå. Fan va besviken jag är. Det var inte alls så här jag hade tänkt mig.

Förlåt om det blev ett väldigt deppigt inlägg, men jag måste få ur mig det. Och ahh.. bloggen funkar rätt bra til det. Även att jag inte fick ur mig allt....
Nu ska jag duscha och pigga upp mig lite. Pusseli// Linnéa