Come back.

Come back! Come back!
Det går inte. Jag är så jävla olycklig. Hela tiden. Konstant. Och det är jobbigt. Mitt hjärta är fyllt av sorg, och tungt som en sten.
Och min eviga fråga som ekar i mitt huvud är "Varför?". Vad gjorde jag för fel? För om du slutade vara kär i mig, slutade älska mig så måste jag ha gjort något fel. Och jag gör vad som helst. Vad som helst för att rätta till det felet. Jag orkar inte leva så här. Längta efter någon som aldrig kommer komma tillbaka. Någon som har bestämt sig för att det inte är värt en extra chans. Någon som redan har bestämt sig för att det aldrig mer kommer bli han och jag.

Vet du vad det känns som? Det känns som att hade jag inte gått ut och festat den kvällen. Den torsdagen, så hade detta inte hänt. Då hade jag varit lycklig nu. Fan vad jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden och skita i den utgången. För den var inte värd det här.

Jag har aldrig varit så här olycklig i hela mitt liv. Jag saknar dig så mycket.

Come back! Come back!

Jag vill inte mer utan dig.
Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

        Kom ihåg mig?
Rss